tb.blogg.se

Jag är en på gubbe 50- med ett ungdomligt sinne som är gift med Charlotte och har två utflugna döttrar. Jag är väldigt fotbollsintresserad, för att inte säga sjukligt fotbollsintresserad. Min blogg kommer handla om mitt liv och mina intressen, d v s familj, sport, jobb och lite annat smått och gott. Jag skriver som jag tycker och tänker utifrån hur jag ser på saker och ting, inte tillrättalagt och förskönat. Om inte detta passar läsaren så finns det andra bloggar att vila ögonen på!

Sist och först!

Publicerad 2017-12-31 13:12:45 i Allmänt,

Halli hallå gott folk!

Idag körde Charlotte och jag årets sista träningspass, det gick ganska bra trots att rygghelvetet har börjat spöka igen. Jag kunde köra nästan alla övningar men jag fick byta ut några för att ryggen inte tyckte att jag skulle köra originalen. Men jag fick kämpat, svettats och tröttat ut mig i alla fall. Som tur är så har jag en tid hos naprapat-Lars tidigt på tisdag morgon för just nu tar det fem minuter att bara räta ut sig efter att ha suttit ner.

I går var jag och Charlotte på teater, vi kan inte ta åt oss äran för att vi kom iväg, det var Nathalie som var ansvarig för detta. Vi fick nämligen biljetter av töserna i julklapp till Strindbergs ”Ett Drömspel” med en teatergrupp som heter 1-2-3 Schtunk. Strinberg är ju inte direkt någon muntergök men det här var något helt annat. 1-2-3 Schtunk är en fri teatergrupp bestående endast tre personer som kör improvisationsteater, som ni kanske förstår så kan det gå hur tusan som helst. De har en början och ett slut på sina föreställningar men resan däremellan blir olika varje gång. Det är väldigt mycket humor och de använder sig mycket av publiken i föreställningen. Det var fantastiskt roligt och om det inte hade varit för Nathalies stora teaterintresse så kan jag lova att Charlotte och jag aldrig hade suttit där på fjärde raden ihop med Axels föräldrar och skrattat högt.

 Hela ensamblen

Ikväll ska vi sparka ut 2017 hemma hos min syster och svåger, samtidigt välkomnar vi ett förhoppningsvis betydligt bättre 2018. Kanske inte så mycket för min och Charlottes skull, utan mest för Carolines del!

Det är mycket ”årets sista” idag.  Årets sista träningspass, årets sista lunch, årets sista blogginlägg o s v. I morgon kör vi racet med ”årets första” istället.

Gott slut och ett Gott Nytt År önskar jag den lilla tappra skara som orkar med mina blogginlägg!
Vi ses nästa år😊

Over and out!
”TB”

Om

Min profilbild

Thomas Bengtsson

Finns inte mycket att säga.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela