Roadtrip och myslördag!
Halli hallå gott folk!
Igår tog jag ut ett par komptimmar så att jag och Charlotte kunde komma iväg innan rusningstrafiken drog igång. Vart skulle vi då köra? Jo, vi skulle till Karlstad för att idag köra vidare till Molkom för att hälsa på Nathalie.
Vi hade bokat rum på Best Western Gustav Fröding, ett ganska trevligt hotell i utkanten av Karlstad. När vi kom hit så var det ganska mycket folk på hotellet, det visade sig vara dansbandskväll. Fernandoz skulle spela upp till dans i restaurangen.
Efter att vi hade installerat oss i vårt rum så åkte vi in till stan för att äta. Hur så många restauranger har så lite att erbjuda är en gåta för mig! Dessutom var det väldigt dyrt. Jag betalar gärna för maten men under förutsättning att det är något som är värt att betala för. Till slut hittade vi något som ändå föll oss i smaken och mätta blev vi med råge. När vi var så mätta att våra magar pekade i alla väderstreck så körde vi hem till hotellet och kopplade av framför tv:n. Jag orkade ingen längre stund innan mina ögonlock var tunga som bly, Charlotte klarade lite längre.
Efter en god natts sömn så blev det ett besök i det lilla gymmet som hotellet har. Det blev ett riktigt bra träningspass innan frukost. I matsalen vankades det en ordentlig frukost som jag avslutade med en våffla med grädde och sylt. Det tillhör verkligen inte mina vanor men jag kunde inte låta bli, det såg så gott ut. Det var gott men jävlar vad mätt jag blev.
När vi var mätta så var det dags för det som vi faktiskt kommit hit för, nämligen att hälsa på Nathalie. Det var så roligt att få träffa henne igen. Jag tror i och för sig att jag och Charlotte tyckte att det var roligare att träffa henne, än vad hon tyckte att det var att träffa oss. Fast det skiter jag i, jag älskade det! Vi hade med oss lite presenter i form av en matta och en ljusslinga. Mattan för att Nathalie har tyckt att det var kallt på golvet i sitt lilla men mysiga studentrum, ljusslingan var för att förhöja mysfaktorn ytterligare. När jag hjälpte henne att få upp slingan så noterade jag något som gjorde mig varm i hjärtat. Nathalie hade bara en bild på sitt nattduksbord, det var en bild på Junis. För er som inte vet vem det är så är Junis hennes kompis som så tragiskt valde att avsluta sitt liv för ganska exakt fem år sedan, tyvärr alldeles för ung! För min del tycker jag att det känns väldigt bra att Nathalie har valt att låta henne få följa med till Molkom. Junis är saknad och absolut inte glömd! Nästa söndag är det fem år sedan den ödesdigra dagen och eftersom Nathalie inte är hemma då, så har Charlotte och jag lovat att vi ändå ska göra vårt nu mera traditionella besök vid graven. Det hade vi i och för sig gjort utan att hon bett oss om det.
Igår tog jag ut ett par komptimmar så att jag och Charlotte kunde komma iväg innan rusningstrafiken drog igång. Vart skulle vi då köra? Jo, vi skulle till Karlstad för att idag köra vidare till Molkom för att hälsa på Nathalie.
Vi hade bokat rum på Best Western Gustav Fröding, ett ganska trevligt hotell i utkanten av Karlstad. När vi kom hit så var det ganska mycket folk på hotellet, det visade sig vara dansbandskväll. Fernandoz skulle spela upp till dans i restaurangen.
Efter att vi hade installerat oss i vårt rum så åkte vi in till stan för att äta. Hur så många restauranger har så lite att erbjuda är en gåta för mig! Dessutom var det väldigt dyrt. Jag betalar gärna för maten men under förutsättning att det är något som är värt att betala för. Till slut hittade vi något som ändå föll oss i smaken och mätta blev vi med råge. När vi var så mätta att våra magar pekade i alla väderstreck så körde vi hem till hotellet och kopplade av framför tv:n. Jag orkade ingen längre stund innan mina ögonlock var tunga som bly, Charlotte klarade lite längre.
Efter en god natts sömn så blev det ett besök i det lilla gymmet som hotellet har. Det blev ett riktigt bra träningspass innan frukost. I matsalen vankades det en ordentlig frukost som jag avslutade med en våffla med grädde och sylt. Det tillhör verkligen inte mina vanor men jag kunde inte låta bli, det såg så gott ut. Det var gott men jävlar vad mätt jag blev.
När vi var mätta så var det dags för det som vi faktiskt kommit hit för, nämligen att hälsa på Nathalie. Det var så roligt att få träffa henne igen. Jag tror i och för sig att jag och Charlotte tyckte att det var roligare att träffa henne, än vad hon tyckte att det var att träffa oss. Fast det skiter jag i, jag älskade det! Vi hade med oss lite presenter i form av en matta och en ljusslinga. Mattan för att Nathalie har tyckt att det var kallt på golvet i sitt lilla men mysiga studentrum, ljusslingan var för att förhöja mysfaktorn ytterligare. När jag hjälpte henne att få upp slingan så noterade jag något som gjorde mig varm i hjärtat. Nathalie hade bara en bild på sitt nattduksbord, det var en bild på Junis. För er som inte vet vem det är så är Junis hennes kompis som så tragiskt valde att avsluta sitt liv för ganska exakt fem år sedan, tyvärr alldeles för ung! För min del tycker jag att det känns väldigt bra att Nathalie har valt att låta henne få följa med till Molkom. Junis är saknad och absolut inte glömd! Nästa söndag är det fem år sedan den ödesdigra dagen och eftersom Nathalie inte är hemma då, så har Charlotte och jag lovat att vi ändå ska göra vårt nu mera traditionella besök vid graven. Det hade vi i och för sig gjort utan att hon bett oss om det.
Efter restaurangbesöket körde vi tillbaka "barnen" till skolan så att de kunde få ha sin lördagskväll utan påträngande föräldrar. Nu sitter vi här på rummet, min äkta hälft och jag, hon kollar på en film och jag bloggar.
Efter frukost imorgon så styr vi kosan mot västkusten igen. Charlotte ska jobba imorgon kväll och vi vill inte behöva stressa hem. Det var inte många timmar som vi träffade vår minsting men det var värt varenda kilometer vi har kört den här helgen!
Over and out!
"TB"
